Livet

Hejsan,

Såg ett kort videoklipp på Facebook  idag med ett himla viktigt budskap angående kroppsideal och ätstörningar som fick mig att tänka. Jag har så många gånger tänkt på just det, hur många  föräldrar påverkar sina barn, genom att gå på massa bantningskurer, prata om hur missnöjda dom är över sin vikt, att dom är tjocka och fula och hur dom önskar att dom såg annorlunda ut. Hur dom säger till sina barn att dom ska tänka på vad dom äter för att inte bli tjocka, att man aldrig kan träna bort fett från vissa delar av kroppen osv. Varför säger man som förälder så till sitt barn? Vet dom inte att istället för att göra barnen medvetna om hälsa så får dom istället komplex och osäkerhet.

Jag är själv inte nöjd med hur min kropp ser ut, men jag säger det inte inför barnen. När Vi pratar om träning och kost så säger jag att jag tränar för att bli stark och få muskler, aldrig något annat. Vi pratar om att sötsaker inte är nyttiga och att man kan bli sjuk om man äter för mycket sötsaker, att man inte orkar lika mycket av att äta sötsaker som när man äter hälsosammare mat.

Evan har vid ett flertal tillfällen följt med mig när jag tränat och han tycker att jag är jättestark. Han  har själv gått på Crossfit kids, han ville bli stark och lyfta tungt sa han. Han fick tex själv inse hur viktigt det är med en ordentlig frukost för att orka.  Är det något jag vill att han ska göra för sig själv så är det att se till att må bra och vara stark, ta hand om sin kropp och själ för han har bara en.( Det gäller såklart för Leon också.) Av träning får man även ett bättre självförtroende och bättre självkänsla. Jag vill att han alltid ska känna sig trygg i sig själv och jag tror att träning är en del av det. Jag blev iallafall mycket tryggare i mig själv när jag började träna. Det är viktigt att ha en hälsosam relation till mat och det går hand i hand med träning. Jag hoppas verkligen att både barn och vuxna blir mer stöttande mot varandra än vad många är nu.